Flodillern är en nära släkting till den iller vi håller som husdjur. Den är en art i släktet Mustela, vilket är samma släkte som tamillern hör till. Till skillnad från den vanliga illern, som är livskraftig, är dock flodillerns status i världen starkt hotad. Flodillern fanns tidigare i hela Europa: dess utbredningsområde sträckte sig från norra Spanien till västra Sibirien och söderut ända till Kaukasus. Idag finns endast några få isolerade populationer av flodillrar i Ryssland, Vitryssland, Rumänien, Frankrike och Spanien. Att flodillerns bestånd har minskat så kraftigt beror på flera anledningar: dels har flodillerns levnadsområden förstörts av människan, dels har djuret fått konkurrens av den amerikanska minken (som släpptes fri från minkfarmar). Dessutom har flodillern genom historien jagats för sin päls. Pälsen kallas nerts, och medan den visserligen anses mindre värdefull än minkens päls, har jakten på flodillern ändå varit omfattande: under 1920-talet i Sovjetunionen fångades nästan 50 000 individer per år.
På grund av dess hotade bestånd är det idag mycket svårt att få se en flodiller i det vilda. Om man tycker om att tillbringa mycket tid i naturen kan det dock vara värt en campingresa till norra Spanien eller södra Frankrike, där flodillern bland annat finns idag. Tycker du om naturen och dessutom har anställda, och vill förbättra din ledarskapsförmåga, finns den perfekta utbildningen för ledarskapsutveckling i Stockholm, hos Teamout. Hela utbildningen är nämligen förlagd till en villa i den vackra naturen i Stockholms skärgård.
Det framgår av flodillerns namn att den lever nära vatten. Faktum är att den nästan aldrig går längre än 100 meter bort från vatten. Den lever framförallt vid vattendrag och insjöar som kantas av tät vegetation. Flodillrarna lever ensamma, och är flexibla djur. De kan bygga sina bon själva, eller leva i bon som byggts av andra djur. De kan också vila kortare perioder i grottor eller i trädens rotsystem. Flodillrarna är mycket duktiga simmare och dykare, och fångar sina bytesdjur i vattnet. De äter till exempel grodor, fiskar och kräftdjur, men även större däggdjur som bisam och mullvadar, liksom sorkar och näbbmöss. Under vintermånaderna, då vattenytan fryser till is, öppnar flodillern ett hål i isen för att komma åt föda under vattnet.
Idag finns det ett totalt bestånd på några tusen individer flodillrar i världen.
